They only want you when you're seventeen

Bildkälla

Jag har länge tänkt att skriva någonting om modevärldens förhållande till, och syn på, ålder. Detta är dock inte en helt enkel fråga, vilket gjort att jag väntat litet med detta, för att försöka hitta en vinkling som jag tycker känns relevant och intressant. I just det här inlägget kommer jag inte att skriva om ålder i betydelsen åldrande, inte heller kommer jag att ta upp den rådande "trenden" med äldre kvinnor i magasin och kampanjer. Istället kommer jag rikta in mig på modets fixering vid ungdom och då i synnerhet unga kvinnor, för det är något som gör mig förundrad, upprörd och stundtals jävligt förbannad.

För det första tycker jag det är viktigt att skilja på etik och estetik även om dessa två begrepp givetvis är delvis sammanflätade. Och det är här jag tycker att det blir verkligt intressant att istället för att börja prata om att det är moraliskt förkastligt med 15-åriga modeller, istället ställa sig frågan ; är det verkligen estetiskt intressant med 15-åringar i modet?

Dock är etiken otroligt relevant. Jag tycker exempelvis att det borde vara 18-årsgräns på att arbeta som modell, att det är på gränsen till sexuellt utnyttjande (om än inte juridiskt) att använda sig av 16-åringar i underklädeskampanjer och att äckliga gubbar som Terry Richardson borde bannlysas från modevärlden. Jag tycker att Tavi inte har någonting att göra i miljöer med människor som är i snitt minst 10 år äldre än henne själv. Jag tycker att modevärlden i vissa avseenden har grava tendenser till pedofili, rasism och ett fruktansvärt patriarkalt förtryck. Modet befäster könsroller och normer (även om modet också kan utmana dessa) och förtrycker utvecklingsländer genom dåliga produktionsvillkor (för ja, nu räknar jag kläder som mode) och dylikt. Modet är stundtals vidrigt och kan vissa dagar få mig att känna mig vansinnigt arg och maktlös. Aldrig tänker jag smeka modevärlden medhårs, varken etiskt eller estetiskt. Det är ju det som är lite av meningen med den här bloggen, att granska, analysera och utmana. Både etiskt och estetiskt.

Hursomhelst ; det estetiska är det verkligt intressanta att analysera, iallafall ur ett modeperspektiv. För jag tycker verkligen att vi bör ställa oss frågan varför ungdom är så otroligt estetiskt intressant, egentligen? Jag tror att det finns många anledningar till detta. Först och främst så tror jag det beror på att ungdomen förknippas med många positiva begrepp, som exempelvis möjligheter, frihet och en känsla av att ingenting är set in stone ; att livet fortfarande ligger framför en. Det känns ju egentligen väldigt naturligt eftersom modet är i beroende av ständig förnyelse, och det finns ju en slags parallell mellan "det nya" och det "ungdomliga" (för att dra denna tanke ett steg längre så är ju ungdomar rent bokstavligen "nya" människor).

En annan anledning är genusbaserad, och syftar då specifikt på modevärldens obsession när det kommer till just unga kvinnor. För något är ju rätt snett när du som tjej kan söka till exempelvis MIKAS från att du är 13 (!) år tills att du är 20, medan du som kille kan söka "from age 16". Jag blir så jävla förbannad av detta att jag har svårt att skriva ordentligt, för jag tycker verkligen inte detta är okej. Saken är den att många av de egenskaper vi förknippar med ungdom (förmåga till anpassning, naivitet, formbarhet och oskuldsfullhet) förknippar vi även med det stereotypiskt kvinnliga, även om dessa egenskaper i högsta grad delas även av unga män. Här skulle vi kunna göra en oerhört djupgående genusanalys, men den här gången nöjer jag mig med att konstatera att det finns något mycket perverst och - som min sambo tillika genusstudent uttryckte det - väldigt härskarromantiskt över detta. (Normen att kvinnan gärna ska vara yngre än sin [manlige] partner är givetvis också en produkt av detta tänkande. )

Som kvinna ska du vara ung, eftersom du då är oskuldsfull och lättare att anpassa och dominera. Det är det budskapet modevärlden generellt väljer att sända ut. Personligen känner jag mig otroligt less på det, och det gör mig ledsen att se att modevärlden är väldigt aktiv när det kommer till att befästa dessa förlegade och fullständigt vansinniga könsroller.

För jag älskar ju mode, men det lär mig varje dag att jag - som kvinna - har ett utgångsdatum.

Det är någonting jag inte tänker ställa upp på. Om det så ska innebära att klä mig i transparenta fodral och höga klackar tills jag fyller 90.

I ren jävla protest.

/Linnéa