I'm gonna love you like I'm indestructible, your love is ultra magnetic and it's taking over

Rue Vaneau

Och så var det ju det här med att få hjärtklappning av att bara se bilder från Paris. Sjukt hur förälskad man kan vara i en stad. Jag och Klara flyttar som bekant dit i januari nästa år, och människor i vår närhet brukar vara benägna att påpeka att det ju "blir vardag i Paris också" men grejen är att det är ju just det vi vill ha. Vi har varit turister i Paris ett flertal gånger nu, och kommer hinna vara det minst två-tre gånger till innan vi flyttar dit. Visst, det är fantastiskt, men det är ju den franska vardagen vi vill åt.

Egentligen vet jag inte varför jag är så hardcore-kär i Paris. Jag blev det när jag var runt tolv och förälskelsen har liksom aldrig avtagit. Min känsla av samhörighet med den franska (och då i synnerhet den parisiska, även om jag tycker mycket om även andra delar av Frankrike) kulturen är egentligen väldigt märklig, då jag inte har något naturligt band till landet i form av exempelvis släkt eller vänner, det sistnämnda börjar jag få först nu. Min relation till Paris underlättas nog dock av att jag pratar språket relativt bra, jag tror nämligen att det franskan är en enormt viktig nyckel till den franska kulturen, och Paris är tveklöst en stad där du blir bättre bemött om du talar åtminstone lite franska.

Nu handlade det här inte alls om mode, utan blev mest en lite cheesy kärleksförklaring till världens bästa stad. Men så kan det gå. Puss.